Från och med nästa år ska husbolag rapportera underhålls- och ändringsarbeten samt uppgifter om vederlag och lån till bostadsdatasystemet. Ändringen underlättar bland annat jämförelser mellan husbolag baserat på byggnadernas skick och utförda renoveringar.
Nästa år kommer datainnehållet i bostadsdatasystemet att utökas. Från juni måste disponenter rapportera underhålls- och ändringsarbeten till systemet, och från december 2025 även vederlags- och låneuppgifter.
Det handlar om att lämna in grundläggande information till databasen: uppgifter om underhåll anger samma information om reparationer som idag redovisas årligen för bolagsstämman som en reparationshistorik. På samma sätt kommer framtida underhållsbehov att anges med samma information som i bolagets utredning om framtida underhåll (5-års planen). Det är inte nödvändigt att retroaktivt registrera uppgifter om aktieägarnas egna renoveringar, utan endast från lagens ikraftträdande d.v.s. den 1 juni 2023. Uppdateringar måste göras i systemet minst en gång per år.
Advokat Jaana Sallmén från advokatbyrån Kuhanen, Asikainen & Kanerva tror att förändringen kommer att öka betydelsen av bostadsbolagens underhållsansvar.
– Jag tror att välskötta bostadsaktiebolag kommer att få ökad uppskattning när information om bolagens renoveringar blir mer tillgänglig och jämförbar. För bostadsaktiebolagen blir det nu ännu viktigare att sköta byggnadernas underhåll och reparationer planmässigt och förutseende, säger Sallmén.
Ökad information underlättar beslutsfattandet för husbolagen
Sallmén ser rapporteringskravet som något positivt, då det ökar transparensen i husbolagens verksamhet och väsentligt effektiviserar informationsutbytet mellan olika aktörer. Förändringen underlättar till exempel för mäklare och banker att få information, vilket i sin tur påskyndar försäljningsprocessen för bostäder. Husbolagen kan å sin sida använda den aktuella informationen som stöd för utveckling av sin verksamhet och för att planera renoveringarna.
– Det kommer säkert att uppstå olika tjänster runt den insamlade informationen som husbolagen också kan dra nytta av. På så vis kan man bättre undersöka vilka renoveringar som har gjorts i liknande och jämnåriga bolag. Beslutsfattandet kring renoveringar kan underlättas genom tillgång till jämförelseinformation. Det blir även enklare att byta disponenter när grunddata, inklusive underhålls- och ändringshistorik samt låne- och avgiftsinformation, finns tillgängliga i ett offentligt register, säger Sallmén.
Registreringarna i bostadsdatasystemet gör det också enklare för husbolgens aktieägare och bostadsköpare att få information. Det är dock ännu inte helt klart hur spridningen av registerinformationen kommer att begränsas och vilka informationstjänster Lantmäteriverket utvecklar runt registerinformationen.
– Varje aktieägare bör enkelt kunna se uppgifter om sin egen lägenhet och sitt bolag. Information om renoveringar, lån och avgifter kommer dock inte att göras tillgänglig för alla intresserade. Tillgången till information kommer att följa samma riktlinjer som i disponentintygen, funderar Sallmén.
Viktigt att utveckla rapporteringsprocessen i tid
Sallmén rekommenderar styrelser att fokusera på planerat fastighetsunderhåll. För disponenter rekommenderar hon att säkerställa sin beredskap för smidig rapportering av uppgifter.
Husbolag och disponentbyråer kan kostnadsfritt lämna in och hämta information från bostadsdatasystemet via ett användargränssnitt utvecklad av Lantmäteriverket. Eftersom målet är att minimera mängden manuellt arbete bör de uppgifter som registreras i disponentbyråens system automatiskt överföras till bostadsdatasystemet. På så sätt undviks dubbelregistrering av information.
– Nu är det viktigt att säkerställa att informationen kan rapporteras till bostadsdatasystemet via det system som disponentbyrån använder. Denna möjlighet finns enligt min förståelse inte i alla system, påminner Sallmén.
