Samägande av en sommarstuga kan fungera utan meningsskiljaktigheter, så länge som reglerna är noggrant överenskomna. De flesta konflikter uppstår kring pengar och användningen av fastigheten.
Samägande av en sommarstuga är tyvärr ofta en vacker tanke som inte fungerar i verkligheten – åtminstone inte utan tydliga överenskommelser. I värsta fall kan ärvda stugor som delas av syskon splittra familjer. En ännu bittrare situation uppstår om även makar blir inblandade i konflikten. Egendom kan dessutom kopplas till känslor, förväntningar och olika sätt att agera, vilket gör problemen ännu större.
– De vanligaste orsakerna till bråk är förmodligen arrangemangen kring användningen av stugan. När sommaren är kort, kan varje delägare önska en viss semestervecka för sig själv. Dessutom uppstår lätt oenigheter om fastighetens reparationer. En person kan tycka att taket måste repareras omedelbart, medan en annan inte ser det som brådskande, funderar jurist Saara Mantere från Kuhanen, Asikainen & Kanerva Oy.
I en stuga som används gemensamt delas ägandet mellan olika personer som andelar. Lagen om vissa samäganderättsförhållanden gäller gemensamt ägda föremål, men även fastigheter, som sommarstugor. Enligt lagen får varje delägare i princip fritt bestämma över sin andel, så länge som deras åtgärder inte kränker de andra delägarnas motsvarande rättigheter och intressen.
Vid delat ägande fastställs deltagandet i kostnader enligt lagen utifrån varje delägares andel. Till exempel ansvarar delägarna gemensamt för fastighetsskatten och fastighetsförsäkringspremierna i proportion till deras andelar. Det går dock att avvika från denna regel genom avtal.
Öppenhet, flexibilitet och viljan att få saker att fungera i en god anda är de viktigaste egenskaperna hos en delägare.
Det är värt att komma överens om regler så omfattande som möjligt
Mantere påminner om att gemensamma spelregler bidrar till att minska konflikter. Det är lämpligt att komma överens om saker skriftligen i början av delägarskapet, det vill säga innan eventuella problem uppstår. Om överenskommelsen har försummats och tecken på storm redan finns, bör diskussionen ske omedelbart. Öppenhet, flexibilitet och viljan att få saker att fungera i en god anda är de viktigaste egenskaperna hos en delägare.
Eftersom stugan är en fritidsfastighet, är det väsentligt att först och främst bestämma användningstiderna mellan delägarna. Det är också bra att komma överens om andra praktiska arrangemang kring vistelsen i stugan, såsom städning, underhållsarbete eller vedhuggning, så detaljerat som möjligt. Dessutom är det bra att inkludera rutiner för hantering av betalningar.
Det är möjligt att inkludera en betydligt bredare uppsättning frågor relaterade till stugan och delägandet i avtalet.
– Det är till exempel klokt att förutse inte bara framtida reparationer och deras finansiering, utan också att avstå från ägandet. Avtalet kan inkludera att övriga delägare har förköpsrätt till den andel som någon vill avstå ifrån, råder Mantere.
En person vill lämna delägarskapet, vilka är alternativen?
Livssituationer förändras och det är viktigt för alla att vara medvetna om att varje delägare har rätt att när som helst lämna delägandet. Delägarna har i princip rätt att själva bestämma över sitt ägande och avstå från det utan att höra de andra parterna.
– Om delägarna har ett avtal om förköpsrätt, ska det naturligtvis följas. I annat fall kan delat ägande lösas genom att dela eller sälja egendomen, förklarar Mantere.
Fastigheten kan delas upp antingen genom klyvning eller styckning. Vid klyvning delas fastigheten upp i nya fastigheter enligt ägarandelarna. Tillstånd söks från Lantmäteriverket för denna åtgärd. Styckning kräver däremot ett delningsavtal mellan delägarna, varefter varje delägare ansöker om lagfart för sitt område. Till slut sker styckningen då nya fastigheter bildas enligt avtalet.
Om ingen delägare går med på att köpa andelen eller andra metoder av någon anledning inte är möjliga, kan försäljning av fastigheten bli den enda lösningen för att upplösa delägarskapet.
– Då kan domstolen, på begäran av en delägare och efter att ha hört de andra, besluta att fastigheten ska säljas. Egendomen säljs på auktion, om inte en annan försäljningsmetod visar sig vara bättre. Dessutom kan domstolen på begäran fastställa ett lägsta godtagbart pris för försäljningen, berättar Mantere.
Bild: Shutterstock
