Ibland kan ett bostadsaktiebolag stöta på problem då en aktieägare inte har betalat sina bolagsvederlag eller eventuellt har t.o.m. flera månaders vederlag obetalda och indrivningsåtgärderna inte har gett önskat resultat. Hurdana åtgärder kan husbolaget vidta för att minska eventuell ekonomisk skada när en aktieägare blir medellös? Genom snabbt agerande kan husbolaget se till att den ekonomiska skadan av aktieägarens medellöshet blir så liten som möjlig.
Det är oftast frågan om en svår och obehaglig situation för båda parterna då en aktionär stöter på betalningssvårigheter. Genom samarbete kan större skador even- tuellt undvikas. Självklart har aktieägaren en i lagen skriven skyldighet att betala bolagsvederlag i enlighet med bolagsordningsbestämmelserna, men livssituationer kan snabbt ändras, vilket kan leda till att aktieägaren inte kan fullgöra denna skyldighet.
När ett sådant problem uppstår är det första steget för husbolaget att skicka en betalningspåminnelse åt aktionären. Betal- ningspåminnelsen bör skickas genast då vederlagen blir obetalda så att aktionären vet att bolaget övervakar sina intressen. Tyvärr är det vanligt att husbolagen inte reagerar på obetalda vederlag vilket har lett till att många aktionärer ser det som en chans att tillfälligt ”låna pengar” av bolaget om den egna ekonomin blivit stram. Därför är det viktigt att husbolagen även precis som andra borgenärer snabbt reagerar på uteblivna vederlag och även kräver förseningsränta samt avgifter för betalningspåminnelsen av aktionären.
Det är viktigt att husbolagen även precis som andra borgenärer snabbt reagerar på uteblivna vederlag och även kräver förseningsränta samt avgifter för betalningspåminnelsen av aktionären.
Om påminnelsen inte leder någonstans, kan bolagets som nästa steg sätta i gång processen för att ta aktielägenheten i bolagets besittning. För att en sådan övertagning skulle vara möjlig förutsätts att husbolagets styrelse först ger den ifrågavarande aktieägaren en skriftlig varning, som innefattar en uppmaning om att betala vederlaget inom utsatt tid för att undvika besittningstagandet. En bra tid för när styrelsen ska fatta beslut om att ge en varning är då två till tre månaders bolagsvederlag redan blivit obetalda. Varningen måste bevisligen delges både aktieägaren och en eventuell hyresgäst, ifall aktieägaren inte själv besitter bostaden. För att förebygga den möjliga ekonomiska skada som aktieägarens medellöshet skulle orsaka bolaget är det viktigt att agera snabbt för att påbörja processen.
Efter att aktieägaren har delgivits en skriftlig varning med en betalningsuppmaning, om ingen betalning fortsättningsvis har emottagits, ska bolagets styrelse sammankalla en bolagsstämma där beslutet om besittningstagandet kan fattas. För att bolagsstämman skall kunna fatta ett sådant beslut krävs det att ca fyra till fem månaders bolagsvederlag är obetalda. Om aktionären innan beslutet fattas redan har betalat sin skuld, kan bolagstämman inte mera göra beslut om besittningsta- gande. Aktionären kan t.ex. komma till själva bolagstämman med intyg över betalda vederlag och då kan inget beslut göras. Aktionären ansvarar i ett sådant fall fortfarande för de kostnader som orsakats bolaget på grund av aktionärens beteende, som t.ex. för kostnader för given varning samt sammankallandet av bolagstämman.
Det är viktigt att redan på förhand få en klar uppfattning om huruvida lägenheten är i uthyrningsbart skick, eller huruvida husbolaget kommer att vara tvungen att utföra nödvändiga reparationer i lägenheten för att den skall kunna hyras ut.
När ett beslut om besittningsrättens övergång har fattats av bolagsstämman, måste beslutet skriftligen och bevisligen delges aktieägaren samt en eventuell hyresgäst. Ifall ett sådant beslut har fattats samt om det har delgivits på rätt sätt, bör aktieägaren överlåta sin bostad till husbolaget, varefter lägenheten kan uthyras av bolaget för att täcka den ekonomiska förlusten som uppstått. För att husbolaget skall ha nytta av denna åtgärd är det förstås viktigt att redan på förhand få en klar uppfattning om huruvida lägenheten är i uthyrningsbart skick, eller huruvida husbolaget kommer att vara tvungen att utföra nödvändiga reparationer i lägenheten för att den skall kunna hyras ut. Även hyresmarknaden på området lönar det sej att kontrollera så att husbolaget redan på förhand har en uppfattning om huruvida lägenheten blir uthyrd och till vilket pris.
Om husbolaget beslutar sej för att ta aktionärens lägenhet i sin besittning är det viktigt att beslutet görs innan för många vederlag har blivit obetalda. Detta eftersom det maximala skuldbeloppet som en ny ägare ansvarar för utan ett beslut om besittningstagande, endast gäller bolagsvederlagsbeloppet för den månad då äganderätten övergick samt de fem månader som omedelbart föregick det, d.v.s. maximalt sex månaders vederlag. Om aktierna övergår till en ny ägare efter det att beslut har fattats om att ta aktielägenheten i bolagets besittning, får den nya ägaren överta besittningen av aktielägenheten efter att ha betalat alla de förfallna vederlagen.
Det är även viktigt att komma ihåg att en ny ägare inte ansvara för sådana skulder som inte har nämnts i disponentintyget och vederlagsbelopp som förfallit innan intyget har daterats. För att skydda bolagets rätt att driva in obetalda bolagsvederlag då aktierna för lägenheten säljs vidare, bör en anteckning intas i disponentintyget.
Ny ägare inte ansvara för sådana skulder som inte har nämnts i disponentintyget och vederlagsbelopp som förfallit innan intyget har daterats.
Utöver besittningstagandet har bostadsaktiebolaget även andra sätt att indriva bolagsvederlag. Bolaget kan genom indrivning få in antingen betalningsmedel eller alternativt få summan ersatt genom annan förmögenhet. Bolaget kan antigen själv driva in obetalda bolagsvederlagen eller anlita en indrivningsbyrå för att göra det. Husbolagets disponent kan genom en frivillig indrivning skicka betalningsuppmaningar till en aktieä- gare som inte har erlagt sina bolagsvederlag. Men om det är frågan om flera månaders uteblivna bolagsvederlagsersättningar eller om aktieägaren är medellös är det bäst att kräva in skulderna den rättsliga vägen.
För att kunna driva in aktieägarens vederlagsskulder via domstol krävs att en stämningsansökan lämnas in vid en behörig tingsrätt på husbolagets vägnar. Ifall stämningsansökan leder till en fällande dom, som se- dan vinner laga kraft, är aktieägaren rättsligt bunden att ersätta de kostnader som hen blivit dömd till. I vissa fall kan husbolaget med stöd av den lagakraftvunna domen även ansöka om utmätning av aktieägarens egendom.
Artikeln skrevs av advokat, utvecklings- och
kommunikationschef Marina Furuhjelm.
